FindingGLAMs/Vitbok

Expanding what is possible around GLAMs on the Wikimedia projects
A White Paper as Guidance for Future Work
developed as part of the FindingGLAMs project

• Background
• Case Study 1: FindingGLAMs
• Case Study 2: SANG
• Case Study 3: WORD
• Case Study 4: DOCS
• Case Study 5: EMPOWER
• Case Study 6: ORDER
• Case Study 7: AROUND
• Conclusions

Du kan hitta en utskrivningsbar version av dokumentet på Wikimedia Commons.

Bakgrund

• 
  Broderat kartmönster (1783). Flertalet GLAM-museer samarbetar med Wikimedia för att dela med sig av sina kollektioner. En av dem är Metropolitan Museum of Art med flera hundratusentals bilder som finns på Wikimedia Commons.

FindingGLAMs

FindingGLAMs var ett projekt av Wikimedia Sverige i samarbete med UNESCO och Wikimedia Foundation, med generös finansiering från Svenska Postkodlotteriet Stiftelse. Projektet genomfördes under perioden 13 augusti 2018 till 29 februari 2020.

Det övergripande målet med projektet var att förbättra representationen av världens institutioner för kulturarv - gallerier, bibliotek, arkiv och museer (GLAMs) - och deras kultursamlingar på Wikimedia-plattformarna. Vi inledde en rad olika typer av aktiviteter inom projektet för att uppnå målet; en av dem var att addera strukturerad data om GLAMs till Wikidata för att göra det snabbt och enkelt att hitta dem, vilket gav projektet dess namn.

Vi startade projektet med förhoppningen om att lägga grunden för ett långsiktigt och hållbart samarbete mellan kulturarvsinstitutioner och Wikimedia-rörelsen (den globala gemenskapen av bidragsgivare till Wikipedia, Wikidata och andra projekt som drivs av Wikimedia Foundation). En stor del av arbetet med FindingGLAMs gjordes därför tillsammans med våra GLAM-partners och deras kollektioner, i syfte att identifiera problem, utmaningar och möjligheter till förbättringar. I den här vitboken presenterar vi vad arbetet har lärt om den tekniska infrastrukturen för samarbeten kring innehåll i ett antal fallstudier.

Fallstudierna och den erfarenhet vi har samlat under processen kommer att göra det möjligt för oss att i framtiden minska den tid och inlärningskurva som krävs för att sprida innehåll från institutionella samarbetspartners och därmed bidra till att öka mängden högkvalitativ kunskap som kan tillgängliggöras för allmänheten via Wikimedia-plattformarna.

För en mer detaljerad översikt över de övriga aktiviteter som ingår i FindingGLAMs-projektet, utöver uppladdning av GLAM-innehåll, se Case Study 1: FindingGLAMs.

Structured Data on Commons öppnar upp för nya möjligheter

Structured Data on Commons (SDC) är ett projekt som tillhandahåller den tekniska infrastrukturen för att komplettera wikitext, mallar och kategorier på Wikimedia Commons med strukturerade data, som är maskinläsbara, sökbara, enkla att lägga till och redigera och dessutom flerspråkiga (för närvarande upp till 300 språk). Detta kommer att göra det lättare att beskriva, identifiera, tolka och analysera mediefiler. Projektet drivs av Wikimedia Foundation och de första funktionerna blev tillgängliga för allmänheten under januari 2019. Teamet som arbetar med detta projekt genomförde även fallstudier och koordinerade arbetet med FindingGLAMs-projektet.

Case Study 6 beskriver Structured Data on Commons i samband med insamling av GLAM och utforskar denna teknik mer i detalj.

Stående på giganternas axlar

Wikimedianer har samarbetat med GLAM-institutioner under en längre tid. Synergierna mellan de två sektorerna känns naturlig, till och med oundviklig. Wikimedia-gemenskapen arbetar för att göra världens samlade kunskap tillgänglig för alla, och det är världens alla bibliotek, museer, gallerier och arkiv som i århundraden har bevarat och delat med sig av kunskap. Samtidigt ligger det i GLAMs intresse att nå ut till en bredare och mer diversifierad publik. Eftersom Wikipedia är en av världens mest populära webbplatser är det en utmärkt plattform att använda. Somliga GLAMs är kända över hela världen, men för de flesta av dem är det en utmaning att locka publik bortom sina hemländer eller regioner. För dem är tillgången till en gratis, flerspråkig plattform med en världstäckande publik ovärderlig.

Vissa GLAM, utbildningsinstitutioner och liknande organisationer anställer Wikimedians in Residence - erfarna medlemmar av Wikimedia Community som fungerar som länken mellan organisationen och den öppna kunskapsrörelsen. Genom att stödja organisationerna i att sprida deras resurser via öppna licenser och utbilda dem om Wikimedia-plattformarna bygger Wikimedians in Residence ömsesidig förståelse och lägger grunden för ett hållbart och långsiktigt samarbete mellan organisationerna och Wikimedia-rörelsen. Det första arbetet av den här karaktären genomfördes på British Museum 2010. Sedan dess har över 150 organisationer runt om i världen välkomnat Wikimedians in Residence, däribland US National Archives, National Library of Israel, Bodleian Libraries och National Museum in Warsaw. De flesta av dessa har varit korta uppdrag, men det finns också några längre samarbeten; UNESCO har haft en Wikimedian in Residence sedan 2015.

Det globala initiativet GLAM-Wiki förenar Wikimedianer som arbetar tillsammans för att stödja kulturarvsinstitutioner som vill arbeta med Wikimedia för att skapa öppet tillgängligt, fritt återanvändbart material för allmänheten. En av deras uppgifter är att dokumentera de GLAM-samarbeten som äger rum runt om i världen för att ge exempel på vad som kan göras med Wikimedia-plattformarna och för att inspirera både Wikimedianer och GLAMs att arbeta med öppet och fritt material.

Metropolitan Museum of Art i USA är ett exempel på ett framgångsrikt partnerskap mellan en välkänd kulturinstitution och Wikimedia. År 2017 lanserade museet sin policy för öppen tillgång och publicerade över 406 000 bilder av offentliga konstverk i enlighet med CC0-undantaget. Detta är den mest givmilda av Creative Commons-verktygen och ger alla rätt att fritt kopiera, ändra och distribuera materialet, även för kommersiellt bruk. Bilderna laddades sedan upp till Wikimedia Commons av en Wikimedian in Residence.

Ett år senare stod det klart att det material som museet delade med sig av var mycket populärt. De nästan 4 000 bilder som ingick i Wikipedia-artiklarna nådde 10 miljoner tittare per månad. Det som var särskilt anmärkningsvärt var att de mest populära konstverken nådde en mycket större publik via Wikipedia än via museets egen webbplats; en tredjedel av publiken kom från Wikipedia-artiklar på andra språk än engelska. Ett av världens mer välkända museum har fortfarande stor nytta av att dela med sig av sitt material på öppna plattformar.

I andra delen av GLAM-Wiki-spektrumet finns det initiativ från Wikimedia-gemenskapen för att bättre beskriva världens kulturarv. Ett nämnvärt exempel är projektet Sum of All Paintings, som syftar till att skapa ett Wikidata-objekt för varje betydande målning i världen. Det omfattar varje målning i en institution med betydande samlingar eller som skapats av en betydelsefull konstnär: ett ambitiöst mål. Projektet samordnar insatserna från Wikimedianer över hela världen som samlar in information om konstverk med öppen åtkomst och arbetar tillsammans för att ladda upp den till Wikidata och förbättra den. Institutioner som har publicerat sådana uppgifter inkluderar Finlands Nationalgalleri, Tate Gallery och Minneapolis Institute of Art.

Andra Wikimedianer samarbetar för att förbättra informationen om kulturarvsinstitutioner och öka återanvändningen av den på Wikipedia. Projektet Sum of All GLAMs genomfördes av Wiki Movement Brazil User Group i samarbete med OpenGLAM CH, med målet att lägga grunden för en internationell kunskapsbas för kulturarvsinstitutioner. En viktig del av projektet var att undersöka och förbättra standarder för datamodellering för kulturarvsinstitutioner. En annan del var implementeringen av Wikidata-drivna informationsrutor på Wikipedia på olika språk, vilket gör det möjligt att snabbt skapa artiklar med viktig information från Wikidata. WikiProject Heritage Institutions är ett informellt initiativ på Wikidata för att samordna aktiviteter som rör kulturarvsinstitutioner, inklusive projekten Sum of All GLAMs och FindingGLAMs.

Projektet Sum of All GLAMs hade samma syfte som Wikimedia Sveriges FindingGLAMs, men med ett annat fokus; vi valde till exempel att inte arbeta med att implementera Wikidata-drivna informationsrutor, och lade större vikt vid snabb datainsamling genom datauppladdningar och crowdsourcing snarare än vid datarensning och modelleringsfrågor. Våra liknande målsättningar, såväl som det faktum att tidsramarna för våra projekt delvis överlappade varandra, ledde till många intressanta diskussioner och erfarenhetsutbyten. Två parallella projekt med fokus på GLAM i Wikidata ökade om något uppmärksamheten runt ämnet i Wikimedia-gemenskapen och satte fokus på de många problem som måste lösas och de många olika sätt som volontärer kan engagera sig på.

Varför fallstudier?

Wikimedia Sverige har ett decennium av erfarenhet av partnerskap för innehåll. Det vi har lärt oss av att ladda upp material till Wikimedia Commons och Wikidata i stor skala är att även om varje GLAM och varje samling är unik och egenartad så har de mycket gemensamt. Genom att studera verkliga projekt hoppas vi kunna belysa de utmaningar och problem som Wikimedianer - både oberoende volontärer och filialer - ställs inför när de arbetar med de olika typer av innehåll som kulturarvsinstitutioner samlar in och delar. Vår förhoppning är att våra erfarenheter ska vara intressanta och till hjälp för kulturarvsinstitutioner som samarbetar med rörelsen för fri och öppen kunskap, eller som funderar på att göra det.

Metod för val av fallstudier

Vår avsikt med att välja ut fallstudier var att representera omfattningen av det material som Wikimedianer kommer i kontakt med i sitt arbete med innehåll som delas av GLAM-institutioner. Vi var i synnerhet intresserade av att studera medier och datatyper som är mer komplicerade att arbeta med än ett "typiskt" GLAM-samarbete, t.ex. uppladdning av ett antal digitaliserade konstverk till Wikimedia Commons.

Målet med vitboken är inte enbart att beskriva våra projekt, utan framför allt att belysa de svårigheter och utmaningar som måste hanteras för att stärka den tekniska och sociala infrastrukturen för samarbeten kring innehåll. Av den anledningen beslutade vi oss för att delta i för oss nya projekt, med tonvikt på ny och ofullständig teknik, t.ex. Structured Data på Commons och Lexicographical Data på Wikidata. Vi tror att användningen av dessa tekniker i syfte att lösa verkliga problem kan ge värdefull vägledning för utvecklingen av tekniken.

Avslutningsvis påverkades valet av fallstudier i hög grad av våra GLAM-partners och det material som de kunde tillhandahålla medan FindingGLAMs-projektet pågick. Vi tog aktivt kontakt med ett antal partnerorganisationer som vi tidigare har samarbetat med och frågade om de hade specifikt innehåll som de ville dela med sig av, och erbjöd vårt stöd i de fall det fanns. Detta var i sig värdefullt eftersom det förnyade kontakten och gjorde det möjligt för oss att fördjupa vår relation med ett antal viktiga kulturarvsinstitutioner i Sverige.

Referenser